Psykisk ohälsa hos äldre: så kan du som omsorgspersonal göra skillnad

Den 1 september gav Folkhälsomyndigheten ut nya rekommendationer för hur verksamheter kan stärka den psykiska hälsan hos personer över 65 år. Rekommendationerna riktar sig till kommuner, regioner och civilsamhället. Men mycket av det som står i dem görs i praktiken av den som möter de äldre varje dag. Inför Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober har vi översatt dem till vad du kan göra under ett arbetspass.

Kort svar:

De flesta äldre mår psykiskt bra, men skillnaderna mellan grupper är stora. Som omsorgspersonal gör du skillnad genom att se personen bakom åldern, prata om mående som en naturlig del av vardagen, låta den äldre vara med och bestämma och bidra till en vardag med gemenskap och mening. Du behöver inte vara expert. Enligt Folkhälsomyndigheten räcker förtroende, grundläggande kunskap och öppenhet långt.

Vad säger Folkhälsomyndighetens rekommendationer?

Rekommendationerna gäller alla som fyllt 65 år, vilket är mer än två miljoner människor i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten bör verksamheter som möter äldre:

1. erbjuda kunskapshöjande aktiviteter om psykisk hälsa och åldrande, både för äldre och för personal
2. involvera äldre i planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter
3. motverka ålderism och utgå från att äldre är en heterogen grupp med många olika förutsättningar
4. skapa möjligheter till både vardagliga och professionella samtal om psykisk hälsa
5. utveckla tillgängliga mötesplatser som främjar sociala relationer och motverkar ensamhet
6. erbjuda hälsofrämjande insatser för en aktiv och meningsfull vardag
7. skapa strukturer för samverkan mellan kommun, region och civilsamhälle

Folkhälsomyndigheten pekar också ut grupper som löper större risk att må dåligt: äldre som bor ensamma, utlandsfödda äldre, de som saknar ekonomisk marginal, personer med långvarig sjukdom och personer över 85 år. Att förlora närstående, få ett mindre socialt nätverk efter pensionen och försämrad fysisk eller kognitiv förmåga påverkar också den psykiska hälsan.

Fyra saker du kan göra i vardagen

Öka din kunskap om psykisk hälsa och åldrande

Det första steget är att känna igen när någon inte mår bra. Folkhälsomyndigheten har tidigare beskrivit psykisk ohälsa bland äldre som ett underuppmärksammat problem, både bland personal, hos de äldre själva och bland närstående. Ju mer du vet om hur psykisk ohälsa kan visa sig hos äldre, desto lättare är det att reagera i tid och att våga ta upp det.

Motverka ålderism

Folkhälsomyndigheten definierar ålderism som fördomar om och stereotypa bilder av äldre, som gör att äldre personer kollektiviseras och reduceras till sin ålder. I praktiken kan det vara att tänka att det är normalt att vara nedstämd när man är gammal, eller att anta vad någon vill och orkar utifrån åldern. Att motverka ålderism handlar om att möta varje person som en individ, lyssna på hens erfarenheter och se bortom åldern när du försöker förstå vad som ligger bakom ett problem.

Låt den äldre vara med och bestämma

Rekommendationerna betonar att äldre ska vara med i planering, genomförande och uppföljning. På ett arbetspass kan det vara så enkelt som att fråga i stället för att bestämma: vad vill du göra i dag, hur vill du ha det, vad tyckte du om aktiviteten i går? Den som får inflytande över sin vardag får också mer kontroll över den.

Bidra till en aktiv och meningsfull vardag

Gemenskap, aktiviteter som känns meningsfulla och möjlighet att röra på sig skyddar den psykiska hälsan. Det behöver inte vara stora insatser. En promenad, ett samtal över kaffet eller en aktivitet som bygger på personens egna intressen kan göra skillnad, särskilt för den som bor ensam eller har förlorat sitt sociala nätverk.

Så pratar du om psykiskt mående

För många äldre kan det kännas känsligt att prata om psykisk hälsa. Det har länge varit ett ämne man inte talade om. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att samtal om mående blir en naturlig del av vardagen, till exempel i samband med andra aktiviteter eller samtal om hälsa.

• Lyssna aktivt och bekräftande, i stället för att direkt försöka lösa problemet.
• Ställ öppna frågor om hur personen mår, inte bara om hur hen har sovit eller ätit.
• Kom ihåg att det blir lättare ju fler gånger du gör det. Träning ger färdighet.

Tecken att vara uppmärksam på, och vad du gör då

Folkhälsomyndigheten nämner flera förändringar som kan tyda på att någon mår psykiskt dåligt:

• drar sig undan och vill inte vara med i gemenskapen
• slutar sköta sin hygien eller sig själv
• sover dåligt
• har svårt att koncentrera sig
• får oförklarliga kroppsliga besvär, som huvudvärk eller magont
• blir mer irriterad eller ledsen än vanligt
• verkar glömsk eller förvirrad
• får förändrad aptit

Ser du sådana förändringar ska du ta upp det med den sjuksköterska eller chef som ansvarar, enligt de rutiner som finns på din arbetsplats. Din uppgift är att uppmärksamma och föra vidare, och att stötta personen i nästa steg. Om du tror att någon är i akut fara, ring 112.

Så kan du utveckla din kompetens

Folkhälsomyndigheten tar fram filmer, faktablad och reflektionsfrågor till rekommendationerna som arbetsplatser kan använda i grupp. Det är ett bra sätt att komma igång tillsammans med kollegorna.

Vill du fördjupa dig mer har Medica Education flera korta YH-kurser som ligger nära ämnet: Krisintervention och första hjälpen för psykisk ohälsa, Kommunikation och samtalsmetodik inom psykisk ohälsa och Pedagogiska metoder och aktiviteter inom äldreomsorg. Läs också om varför många väljer att vidareutbilda sig mitt i arbetslivet.

Vanliga frågor

Vilka tecken på psykisk ohälsa ska man vara uppmärksam på hos äldre?

Att personen drar sig undan, slutar sköta sig själv, sover dåligt, har svårt att koncentrera sig, får oförklarliga kroppsliga besvär, blir irriterad eller ledsen, verkar förvirrad eller får förändrad aptit.

Vad är ålderism?

Fördomar om och stereotypa bilder av äldre, som gör att äldre personer kollektiviseras och reduceras till sin ålder.

Hur bemöter man en äldre person som mår psykiskt dåligt?

Lyssna aktivt och bekräftande, se personen och inte åldern, och prata om mående som en naturlig del av vardagen. Du behöver inte vara expert.

Vad rekommenderar Folkhälsomyndigheten?

Sju rekommendationer om kunskap, delaktighet, att motverka ålderism, samtal om psykisk hälsa, sociala mötesplatser, en aktiv vardag och samverkan mellan kommun, region och civilsamhälle.

Vilken utbildning finns för omsorgspersonal inom psykisk ohälsa?

Medica Education har bland annat de korta YH-kurserna Krisintervention och första hjälpen för psykisk ohälsa, Kommunikation och samtalsmetodik inom psykisk ohälsa och Pedagogiska metoder och aktiviteter inom äldreomsorg.

Vill du fördjupa dig?

Se våra korta YH-kurser inom psykisk ohälsa och äldreomsorg.